Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2007

Rock on

Nu är jag någorlunda utsövd. Vaknade vid lunchtid av att det regnade i mitt ansikte (?). Mäkta förvånad blev jag förstås eftersom jag låg tryggt i min egen säng, men det var slagregnet som studsade mot karmen till fönstret på glänt och lyckades stänka ner i mitt ansikte.

Åter till Stockholmstrippen. Torsdagkvällen gick vi förstås på Metallicakonserten… vi och 30000 andra. Vi hade löst biljetter för sittplats, men vad hjälper det när inte en själ sitter ner. Rasmus klängde på räcket och jag och Johan stod upp. Förband var det finska skitbandet HIM. De var oengagerade och usla, men jag kan inte direkt klandra dem, för Metallicapubliken gjorde klart för dem att de inte var önskvärda genom att helt enkelt vända dem ryggen, stå i klungor och prata och inte bry sig ett vitten om vad som pågick på scenen. Sent omsider äntrade dock världens bästa band scenen och rivstartade med Creeping death. Bättre kunde det inte bli, för alla var med på en gång och ”die die die die…” rungade taktfast genom hela stadion. Låtlistan var välkomponerad, så gott som alla önskvärda klassiker var med. Master of puppets, For whom the bell tolls, Seek and destroy, One, Nothing else matters, Enter sandman, Disposable heroes, Four horsemen, Fade to black, sad but true, whiplash m.m. Inte en enda låt från St Anger var med och endast två låtar som var nyare än Black album och det var No leaf clover samt The memory remains. Ganska mäktigt när 30000 strupar ersatte Marianne Faithfulls nynnande i the memory remains. Lite kul var det också att de lagt in Orion, en lååång intrumental låt, mitt i konserten. Rasmus blev väldigt exalterad när One startade upp med helikopterljuden och de sedvanliga explosiva effekterna. Han ryckte snabbt upp sin mobil för att filma och jag måste erkänna att de pyrotekniska effekterna var bättre än vad jag minns. Jag har försökt klura på om det var femte eller sjätte gången jag var på Metallicakonsert, men jag har fortfarande inte kommit på vilket som stämmer. Nåväl, de var strålande i vanlig ordning och jag avslutar mitt inlägg med att citera rescensenten från Aftonbladet… ”Så jävla fantastiskt”.

Annonser

Read Full Post »

.Körde ner till Stockholm på onsdagen för att se Metallica på Stockholms stadion på torsdag kväll, gick ganska bra även om det förståss är lite halvtrist att spendera större delen av en dag i bilen. Vi kom fram vid midnatt, hittade enkelt till Oscars lägenhet på Östermalm tack vare gps:en jag har i mobilen.
Några mackor inhandlades på 7Eleven sen gjorde vi tidig kväll.
Väckte upp Maria och Rasmus vid 09:30 på Torsdag morgon, vi skulle nämligen på shopping-frenzy med Maria och jag tänkte att det var lika gärna att göra bort det… progadde in Sergels Torg på mobilen så vi hittade dit, tänkte att det var lika bra att utgå från ”plattan” eftersom de ligger mitt i smeten, otaliga timmar spenderades på diverse spel/klädbutiker innan Maria hittade en liten obskyr boutiq längst upp på Drottninggatan som sålde klänningar, hon hittade naturligtvis en klänning hon ville ha, dessutom en av de billigaste klänningarna i butiken vilket förvånade mig en aning, så vi gick därifrån 2150:- fattigare och väldigt ömma i fötterna.
Sen knatade vi bort till Grevgatan för en snabb dusch innan det var dags att bege sig mot station, för insläpp började 17.00 och vi skulle vara där tidigt tyckte min sambo, det var GRYMT mycket folk i kö men vi hann då in i god tid innan konserten skulle börja 18:30.
HIM hette gruppen som var förband till Metallica, fiinns inte mycket att säga om dem, men de var absolut inte bra.
Två timmar senare intog Metallica scenen och jag menar verklig intog, de rejvade av ungefär samma låtar som vi hörde sist på Roskilde när vi såg dem så musikaliskt sett var det bara ännu en repris på en bra konsert, vad som skiljde väsentligt var dock publiken, Metallica är stora i Sverige och publiken var verkligen med, de sjöng med i alla låtar och det märktes att även bandet kände att de ”connectade”, de öste på sin konsert och tackade för sig, ingen i publiken rörde dock på sig och alla fortsatte applådera i 5 minuter kanske innnan de kom tillbaka och körde inte mindre än SEX extranummer. Vi var ganska slut efter att varit på stadion i 5-6 timmar mestadels med en volym som är på gränsen till smärtsam. Det var dock en kollosal energi där så även om jag inte är något Metallica-fan så tyckte jag det var kul. (ironiskt nog har jag kört bil en bra bit över 4000km och lagt ut tiotusentals kronor på Metallca konserter sen jag träffade Maria).
Vi tog oss inte ut från arenan förrän vid 23-tiden så förhoppningen om att hitta en bra restaurang i barnvänlig miljö på hemvägen spolierades, så vi dök in på 7Eleven och inhandlade fler mackor innan vi for hem och gjorde en ganska tidig kväll återigen.
Fredagen sov vi till 10:30 innan jag körde upp alla, hade ingen riktig plan förutom att hämta Marias klänning (behövde modifieras lite så den passade hennes nya BMI), sen drog vi ut på Gröna Lund där det är ONT om parkeringsplatser, till slut fick vi dock bli av med bilen och Rasmus fick åka några karuseller innan det började regna.
Har aldrig varit på Grönan tidigare och blev ganska besviken, det var pyttelitet och svindyrt men vår minsta medresenär var i alla fall lycklig. Sen var det bara 776 tråkiga kilometer hem…..

Read Full Post »

Borta bra…

Så sitter man här mitt i natten och knappar på datorn. Vi är nyss hemkomna från huvudstaden och det var lååångt att köra, särskilt eftersom vi körde ner på onsdagen och så upp igen under fredagen. Man hann liksom inte glömma den långa nedfärden innan vi skulle vända åter hem igen.

Vi kom ner vid midnatt på fredagen och Johan rattade oss snabbt och elegant genom Stockholm, men om man ska vara riktigt ärlig så var det mest Astrids förtjänst att vi inte åkte vilse. Astrid är en kunnig dam när det gäller allehanda rutter man vill åka. Enda felet är att hon är lite gammalmodig och inte riktigt har koll på nya vägdragningar. Hon protesterade iallafall högljutt längs efter nya E4-sträckningen mellan Bureå och Skellefteå. För er som inte redan hajat det kan jag ju nämna att Astrid är vår gps och ingen skrikig tant i baksätet. Nåväl, när vi kommit fram inkvarterade vi oss i Oscars lägenhet och sedan gjorde vi ganska snabbt natt för att orka med morgondagens övningar.

Torsdagen ägnade vi några timmar av strosande på stan och vi insåg snabbt att vi inte är särksilt hurtiga människor för både ben och fötter protesterade så småningom. Det var bara Rasmus som hade energi hela tiden och skuttade, klättrade, klängde och hoppade små omvägar hela tiden. Jag älskar den ungen över allt annat, men som vanligt var det omöjligt för honom att gå rakt fram på en trottoar utan att ramla, krocka med saker eller klänga upp efter husväggarna. Sonen köpte sig ett Green Day-armband i en rockstore och jag fyndade en T-shirt i samma butik. Dagens stora fynd var iallafall en klänning. Ni som känner mig vet att klänningar är min stora passion när det kommer till kläder och det var förstås det jag i första hand var ute efter att shoppa. Jag ville hitta en tjusig klänning till Theresas och Simons bröllop och det gjorde jag. Johan höjde på ögonbrynen en aning (prislappen var 2000 och så tillkom ett par hundra för ändringarna skräddaren behövde göra) men jag hade bestämt mig och köpte den således.

Höjdpunkten var förstås kvällens konsert med Metallica, men den skriver jag om när jag har sovit för nu är klockan 02.20 och jag är mer än lovligt trött i ögat.

Read Full Post »

fuktig semesterstart.

Äntligen har jag fått semester och jag önskar att jag fick njuta av min allra första semesterdag i strålande solsken. Nu blev det förvisso inte så, men jag hoppas att regnet ger sig snart. Helgen har ägnats åt att räkna tårna, kolla naveldjupet, kontrollräkna tårna igen osv. Ganska skönt att inte göra ett jota nån dag eller två, men nu börjar jag vara less på hemmets fyra väggar.

På onsdag bär det av ner till El Stockholmo för Metallicakonsert på Stadion. I lördags såg vi en livesändning med Metallica från live earth-galan och jag kände riktigt hur sugen jag blev på ”the real thing”. Det var tre år sen sist, då jag och Johan såg Metallica på Roskilde, så det ska bli kul att köra en favorit i repris.

Read Full Post »

AF
Var på Arbetsförnedringen i måndags och anmälde mig som arbetslös, naturligtvis fungerade inte deras datorer som de skulle så jag fick en stämpel och fick snällt lov att komma tillbaka senare samma vecka, passade dock på att göra bort alla papper som ska skickas till a-kassan osv innan jag åkte dit i fredags igen och fick anmäla mig, fick veta att det inte är omöjligt att det tar 2-3 månader att få igång a-kassan nu när det är semestertider, så jag är glad att jag inte är en barskrapad städerska med 2 barn eller så. Ska dit på basinformation imorgon tisdag, hur spännande det nu kan vara.
Annars så stör jag mig på vädret som håller på att driva både mig och alla barn vansinninga, är inte så spännande att gå hemma sju/åtta personer i ösregn flera dagar i sträck. Det är inte så mycket man kan göra åt det dock.
Har passat på att se Die Hard 4.0, ungarna spelar massor med tv-spel (såna här gånger är det skönt att ha xbox, xbox360, Nintendo Wii, Nintendo DS och Sony Playstation Portable).

På Onsdag drar vi ner mot fjollträsket, vi ska se Metallica spela på Stockholms Stadion på Torsdag, Rasmus ska åka med, blir en snabb resa för vi åker hemåt på Fredag igen. Tur bensinen är så billig nuförtiden för vi kör bil 😉

Min kära sambo Maria har numera semester sen i Måndags.

Read Full Post »

slut festival

Så var festivalen slut för i år. Jag försökte tappert att få bjuda min luspanka vän Mikke på inträdet och nån pilsner, men dumtjurig som han är så skrapade han förstås upp resterna från kassakistans botten istället. Festivalens goda gärning blev istället att jag lånade ut inträdespengar till två vilt främmande människor. Efter en vääääldigt lång minutenkö stod vi nästan framme vid apparaten. Då hade vi väl köat i kanske 45 minuter. En överförfriskad snorunge dök upp och bestämde sig för att han alls inte behövde köa, vilket resulterade i en del tumult framför oss. Efter att det hela bedarrat så visade det sig att det unga paret framför oss hade fått bankomatkortet knäckt under tumultet som uppstod och de såg plötsligt sin festivalkväll fara åt skogen. Då bestämde jag mig på stående fot att det var värt att ta en chansning och låna ut pengarna, så jag gav dem 600 spänn och mitt kontonummer. Redan på måndagen hade jag dock fått igen mina pengar, så ibland kan det vara värt det att våga lita på folk.

Jobbet är ganska soft och jag gör inte många knop. Det känns mest som att jag sitter av tiden, men nu är det iallafall bara tre dagar till att sitta av innan semester. Det vill säga om jag får semester. De senaste dagarna har mailen överösts av ”hotbrev” om att personal ur alla kategorier inom äldreomsorgen kommer att beordras ut under semestern för att kunna ta hand om de gamla som ligger kvar på lasarettet trots att de är färdigbehandlade. Jag tror förvisso inte att jag hör till de som drabbas, men ingen går visst säker.

Read Full Post »

« Newer Posts